Det undermedvetna
Det är som att jag redan vet att det inte kommer att vara nån som kommer att kunna byta mina dagar med mig, jag känner det på mig att det inte kommer vara någon som kommer vilja eller kunna byta dagarna med mig, bara för att jag bestämde mig för att jag faktiskt vill följa med till Stockholm. Det är så jävla typiskt så det finns ju inte. Åh gud vad tråkigt det känns. Bara nu för att jag vill följa med för en gångs skull så kommer jag inte att kunna det, jag hatar när det blir så, så jävla typiskt min otur, jag har tamefan otur i allt jag gör. Jävla skit.
Hur kul hade det inte varit att få shoppa i Stockholm för en gångs skull då? Och att gå på Grönalund som jag inte fått göra sen jag var typ tio? Gud vad allt känns pissigt just nu.
Hur kul hade det inte varit att få shoppa i Stockholm för en gångs skull då? Och att gå på Grönalund som jag inte fått göra sen jag var typ tio? Gud vad allt känns pissigt just nu.
Kommentarer
Trackback